hej.

Det blir lite småledsna inlägg här i början och jag vet (hoppashoppashoppas) att det kommer bli bättre, hemlängtan är alltid störst i början och jag behöver bara tid för att glömma det som fanns och vänja mig vid livet här, men så fort jag är ensam och tänker så känns allting så mycket värre. Jag borde alltså inte gå och sätta mig ensam i mitt rum utan istället umgås med alla de människorna jag har runtom mig och hänga med på saker de gör, men jag vill inte.

Jag vill inte, och jag vet massa saker som kan få mig att må bättre, men ändå känns det som att jag trivs bäst med att sitta just här i mitt rum.

Sam, min loverbooi eller vad fasen man ska kalla det, kommer tillbaka till centret imorgon efter att ha varit på semester en vecka. Jag har alltså inte träffat honom än och har ingen aning om hur det kommer bli.

Lucas sprayade sin parfym på min halsduk innan jag åkte iväg med tåget. Har ni tänkt på att när man känner en speciell doft är det som att man slungas tillbaka i tiden och hamnar i en speciell situation igen? Det är precis det som händer. Han gav mig finaste brevet innan jag åkte och fan vad jag inte vet om jag gör rätt när jag säger att det inte går att försöka. Men jag vet att det egentligen inte gör det.

Jag blir så trött på mig själv, på alla uppbrott, på att alltid tro att ingenting varar för evigt, att allting går att glömma och komma över.

Även om det faktiskt gör det. Det måste bara göra lite ont först. Och så tänker man tillbaka och säger “åh, det var en fin tid” och hitintills i mitt liv har allting bara blivit bättre hela tiden och gått i uppåtspiral, men vad händer när turen avtar och det börjar gå nerför igen?

Sett på filmer med missnöjda 40-åringar som vill åka tillbaka till när de var 20 för att allting var så perfekt och bra då. Hej framtidsutsikt. Även om det antagligen inte blir så, för jag har mina deppdagar och sen blir det himla bra igen, men just nu känns det dåligtdåligtdåligt.

Blä.

Advertisements

One thought on “hej.

  1. Men åh, kloka, fina Nette. Jag önskar SÅ att jag kunde få krama om dig lite, sitta i ditt rum tillsammans med dig och prata om allt tills orden tog slut. Tänker på dig jättemycket, och håller tummarna för att tiden ska gå fort så att du snart kan börja njuta av situationen i stället. Det KOMMER bli bättre, jag lovar! ❤

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s