du och jag under täcket baby

Älskar låten, älskar random video.

Advertisements

lelife

Bästa bästa texten:

http://nojesguiden.se/blogg/emelie-thoren/and-she-will-always-carry-on-something-is-lost-but-something-is-found

Man har alltid ett val, och det är okej att fucka upp bara man är medveten om det, och det var jag när jag gjorde det. Är jag nu också. Och det känns bra på något vis, att det var jag själv som bestämde mig för att göra de valen som kanske inte är de bästa ur alla synvinklar, men de var de bästa just då och jag mådde så bra när det hände, och lite dåligt efteråt, men det var ändå rätt på något vis.

Hej prata i gåtor, men läs texten och tyck om den.

och minnena kommer kraschande osv

Imorgon är det ett år sedan jag lämnade Lund och satte mig på tåget som förde mig till Oslo.

Ett år sedan jag flyttade in till Jennifer, Linda och Elin och spenderade sju veckor på gatan som låg granne med horgatan, där man på kvällarna gick förbi tjejer med för lite kläder för att kunna hålla sig varma bland all is och snö.

Ett år sedan jag satt på norska skatteverket för att få mitt skattekort och pratade med två svenska män under tiden som de nästan 150 nummerlapparna framför mig bockades av.

Jag jobbade med Samir och Francisco i tre-fyra dagar och rensade vindruvor och meloner på ICAs frukt-och grönsakslager, jag kom tillbaka till lagret och jobbade med fler killar som jag inte kommer ihåg namnet på.

Jag delade ut CVn, jag gick på intervjuer, jag skickades ut till dagis, till affärer, till IKEA. Jag hade inte några glädjefnatt på många veckor men en kväll var jag på en fest hos en kompis till Elins kille. Jag kände mig så jävla snygg och satt i samma soffa som Carlos. Drack vin, spelade kasta-pingisbollen-ner-i-min-tröja, flörtade med andra killar, lämnade mina lägenhetskompisar och gick på efterfest med Carlos och två andra killar. Fick frågan om det var okej att lägenhetsägaren snortade lite kokain.

Visst, mig stör det inte.

Du kan väl ändå göra det på ovanvåningen? sa hans flickvän.

Lämnade stället efter någon timme tillsammans med Carlos och vi var långt åt helvete och han köpte kebab till oss på ett nattöppet ställe och vi åt i en random trappuppgång.

Vi skulle gå hem men det var kallt för jag hade bara strumpbyxor och shorts och Carlos betalade en taxi för oss. Jag sov i soffan i deras vardagsrum tillsammans med honom.

Jennifer hade varit orolig för mig. Jag mådde bra. Jävligt bra.

Sen kysste Carlos mig. Han var lång. Och kom från Västerås. 91a fast alla trodde han var äldre.

Jag vill ha mer äventyr.

Jag tror min pappa läser min blogg och jag tycker inte om det, för det är inte meningen att han ska veta om den och att han ska få reda på alla mina tankar.